Endast var tredje ambulanssjuksköterska har i dag tillgång till internet genom arbetsgivaren, trots att vården är beroende av det. Sju av tio använder sin egen mobil för att kunna söka information innan och under utryckning. Även trafiken är en utmaning då bristande kartstöd ökar risken för att ambulansen blir försenad. Det visar den första nationella kartläggningen av e-hälsan i ambulansvården.
Den allra första nationella kartläggningen av e-hälsan i ambulanssjukvården visar bland annat att många ambulanssjuksköterskor får förlita sig på sin privata mobil i jobbet eftersom det saknas uppkoppling till internet och kartstödet i ambulansen är dåligt.
– Förr var ambulansen enbart en transport till vård. Idag är ambulanserna rullande akutmottagningar med hög kompetens, avancerad medicinsk utrustning och en del av den akuta vårdkedjan som räddar liv. Det ställer naturligtvis krav på att utrustning och system är moderna och ändamålsenliga, säger Veronica Lindström, disputerad sjuksköterska som forskar på Karolinska Institutet och dessutom arbetar i ambulanssjukvården.
Trafiken stökar till det. Undersökningen visar att endast en tredjedel av de svarande har tillgång till internet. Drygt hälften har tillgång till aktuella trafiksituationer via GPS. Problem som ambulanspersonalen löser genom att använda sin egen mobil på jobbet, vilket 72 procent uppger. Man saknar också ofta tillgång till information om patientens tidigare vård och läkemedel.
– Förutsättningen för vård är att vi kan komma fram men i storstadsregionerna där trafiken ofta är besvärlig, kan det vara oklokt att ta den närmaste vägen. Att då sakna information om aktuellt trafikläge och dessutom ha svagt kartstöd, kan innebära att patienten får vänta onödigt länge. Kartläggningen av digitaliseringen av ambulanssjukvården är ett samarbete mellan Vårdförbundet, eHälsomyndigheten, Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och Karolinska Institutet.
– Syftet är att få en bild av hur det står till med e-hälsan i landets ambulansvård och även få kunskap om vilka geografiska skillnader som finns, säger Jean-Luc af Geijerstam, utredare på eHälsomyndigheten.
Några av de preliminära resultaten presenteras vid eHälsomyndighetens seminarium i Almedalen den 5 juli. Då visas också en film som beskriver hur en toppmodernt utrustad ambulans fungerar. Slutrapporten kommer i höst. Den kommer att innehålla en rankning över landstingens/regionernas e-hälsa i ambulanssjukvården baserat på ett stort antal frågor. Datainsamlingen är gjord våren 2016 genom en webbenkät bland ambulanssjuksköterskor inom Vårdförbundet.
Så ser ambulansvårdkedjan ut
- Larm till 112 som bedömer om ambulans ska skickas ut.
- Under framkörningen till patienten behöver ambulanspersonalen förbereda sig på det oförutsägbara. De läser på om läkemedel och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta vid till exempel olika läkemedelsförgiftningar.
Samtidigt måste de hitta rätt och ha kontroll på trafiken för att kunna komma fram så snabbt som möjligt. - Vid ankomsten till patienten bedömer ambulanspersonalen vårdbehovet och sätter igång med behandlingen som ofta fortsätter i ambulansen under färden till näta vårdnivå.
- Patienten transporteras oftast till sjukhus eller vårdcentral. Ambulanspersonalen behöver stå i kontakt med mottagande vårdenhet för att kunna överlämna information om patienten och den behandling som hen fått.
