Det finns brister i den svenska traumavården, visar Socialstyrelsens kartläggning av landstingens kapacitet och beredskap för en allvarlig eller extraordinär händelse med många skadade, liknande attentatet i norska Utøya.

Trauma är den vanligaste dödsorsaken för patienter under 40 år i de flesta utvecklade länder. Sverige är relativt förskonat från stora trauman, därför har vårdpersonal ofta begränsad erfarenhet av traumavård. Vanligast här är fall- och trafikolyckor. Knappt 20 procent av patienterna med svåra skador genomgår akut operation och drygt 30 procent av dem som vårdas eller observeras läggs in på intensivvårdsavdelning.

Socialstyrelsen har i ett regeringsuppdrag kartlagt traumavården med hjälp av en enkätundersökning, platsbesök i sex sjukvårdsregioner samt besök i Norge, England, Israel och Tyskland, som har särskilda system för att omhänderta många skadade vid en allvarlig händelse.

– Svårt skadade patienter kräver ett omhändertagande där flera yrkesgrupper är involverade. Det måste ske snabbt och strukturerat efter i förväg utarbetade koncept, där svåra skador prioriteras och tas om hand i rätt ordning, säger Lennart Christiansson, medicinalråd vid Socialstyrelsen.

Decentralisering kan försvåra samordning
I storstäderna finns en tydlig organisation av landstingens traumavård, där utgångspunkten är att patienter vid ett stort larm transporteras till ett sjukhus med rätt vårdnivå. I övriga delar av landet transporteras patienter istället till närmaste sjukhus för ett första omhändertagande där man stabiliserar tillståndet och sedan transporterar patienten vidare.

– Det decentraliserade ansvaret för traumavården riskerar att leda till stora variationer mellan olika regioner, och olika rutiner och dokumentationssätt kan försvåra samordningen mellan landstingen vid en allvarlig händelse, säger Johanna Sandwall, chef för Socialstyrelsens krisberedskapsenhet.

Resurser bör koncentreras
Vart tredje akutsjukhus som besvarat Socialstyrelsens frågor uppger att det inte finns särskilda traumateam som ansvarar för det första omhändertagandet av patienterna. Vart fjärde akutsjukhus saknar en skriven rutin för vidaretransport av patienten. Av svaren framgår även att vart tredje landsting saknar samordning mellan planen för ambulanssjukvård och den regionala katastrofmedicinska beredskapsplanen. Nära hälften av landstingen saknar en säkrad tillgång till luftburen transport av traumapatienter, även när geografi och tidsmässiga faktorer skulle motivera det.

Sverige är relativt glesbefolkat och det är inte samhällsekonomiskt hållbart att ha en jämn fördelning av resurser för traumavård. Däremot kan en effektiv användning av ambulanstransporter och annan pre-hospital vård kompensera för geografiska skillnader.

– En struktur mer lik den högspecialiserade rikssjukvården där resurserna koncenteras till ett mindre antal sjukhus skulle kunna vara en lösning för framtiden, säger Johanna Sandwall.

Bättre överlevnad på traumacentrum
Förutom åtgärdsförslag riktade till landstingen presenterar därför Socialstyrelsen ett strategiskt vägval som innebär att ett antal traumacentrum med möjlighet att ta emot patienter från olika regioner beroende på skadetyp inrättas. Dessa kan även bidra med stöd och kompetens till sjukhus samt utveckla forskning och kvalitetsuppföljning inom traumavården.

– Internationella erfarenheter visar att en nivåstrukturering med traumacentrum och traumaenheter som tar emot fler och mer frekventa fall, och som har mer avancerade resurser, ökar möjligheterna för de allvarligast skadade att överleva, säger Lennart Christiansson.

Länk till rapporten Traumavård vid allvarlig händelse

Kontakt: Johanna Sandwall 075-247 36 44 och Lennart Christiansson 075-247 47 67.