Kronobergs län rankas högst när e-hälsan i ambulanssjukvården jämförs utifrån tillgång till information och beslutsstöd. Trots att faxen i viss mån fortfarande används, är ambulansvården i Kronoberg bäst i landet på att använda digitaliseringens möjligheter.Det visar den första nationella kartläggningen av e-hälsan i ambulansen.
eHälsomyndigheten har tillsammans med Vårdförbundet, Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och Karolinska Institutet, genomfört en webbenkät bland sjuksköterskor inom den svenska ambulansvården. Baserat på svaren har nu en rankningslista tagits fram.
– I flera landsting och regioner finns en stor utvecklingspotential för e-hälsan i ambulanserna. Rapporten lyfter fram vilka förbättringsområdena är och var i landet de finns, säger Jean-Luc af Geijerstam, t f stabschef på eHälsomyndigheten.
Kronoberg föredöme
Bristande e-hälsa inom ambulanssjukvården försvårar informationsutbytet mellan aktörerna i vårdkedjan och kan även innebära risker för patientsäkerheten. Men i Kronobergs län har man hittat moderna lösningar.
Här används sammanhållen journalföring, det vill säga att vårdgivare kan läsa journaluppgifter från andra vårdgivare. Läkarna i länet ordinera läkemedel direkt i ambulansjournalen och information från medicinteknisk utrustning överförs automatiskt till denna journal.
Ambulanspersonalen i Kronoberg har tillgång till digitala system på vägen till patienten och kan redan på hämtplatsen få tillräcklig information om patientens hälsohistoria. Dessutom slipper ambulanspersonalen använda sina privata mobiler eftersom har de tillgång till internet via vårdgivarens utrustning.
Stockholms läns landsting, med flest utryckningar i hela landet, har däremot hamnat på efterkälken vad gäller e-hälsan i ambulanserna. Nu i höst införs dock ny IT-utrustning i alla ambulanser och mottagande sjukhus i Stockholms län.
– Enligt Vision e-hälsa 2025 ska vårdpersonal ha tillgång till användbar information och beslutsstöd. Men dit är det fortfarande en bra bit kvar om vi ser till den svenska ambulansvården generellt, säger Veronica Lindström, disputerad sjuksköterska som forskar vid Karolinska Institutet och själv också arbetar inom ambulanssjukvården.
Två av tre ambulanssjuksköterskor i landet saknar tillgång till internet på jobbet. Sju av tio måste använda sin egen mobil för att kunna söka information vid utryckning. Bristande kartstöd, nästan hälften saknar GPS, gör det svårt att hitta den snabbaste vägen till patienten.
– Ambulanssjukvården är inte alltid sammanlänkad med övriga hälso- och sjukvården och omsorgen, och olika huvudmän tolkar lagar och föreskrifter på olika sätt. Det behövs en nationell samling kring utvecklingen av e-hälsan för att ambulansvården ska fungera mer effektivt och bli mer jämlik över landet, säger Veronica Lindström.
Datainsamlingen gjordes våren 2016 och 935 ambulanssjuksköterskor inom Vårdförbundet deltog.
Rapporten finns här: https://www.ehalsomyndigheten.se/rapporter/
För mer information kontakta: Erika Burlin Hellman, pressansvarig, 010-458 63 56,
076-144 40 56, erika.burlin.hellman@ehalsomyndigheten.se
eHälsomyndigheten skapar ett bättre informationsutbyte inom hälsa, vård och omsorg. Det gör vi genom att leda regeringens initiativ inom e-hälsoområdet och erbjuda effektiva, kvalitetssäkrade tjänster till professionerna och privatpersoner. Enkelt uttryckt: med hjälp av e-hälsa kan vi få ett friskare och jämlikare Sverige. Vill du veta mer om oss? Besök www.ehalsomyndigheten.se
Rankning – e-hälsan i ambulanssjukvården 2016
Rankningen av landsting/regioner gjordes genom att frågor i enkäten kodades och svaren poängsattes med 21 som högsta poäng. Det län som hade högst positiva utfall i procent på respektive fråga (nöjdhet eller bekräftelse av existerande system som frågan avsåg) fick 21 poäng, medan länet med lägst positiva utfall fick ett poäng. (21 valdes eftersom antalet landsting/regioner är 21.)
Placering Landsting/region Poäng (max 420)
| 1 | Kronobergs län | 341 |
| 2 | Landstinget Blekinge | 287 |
| 3 | Landstinget Södermanland | 234 |
| 4 | Region Jönköpings län | 224 |
| 5 | Norrbottens läns landsting | 207 |
| 6 | Region Östergötland | 201 |
| 7 | Landstinget Dalarna | 194 |
| 8 | Landstinget i Uppsala län | 193 |
| 9 | Västerbottens läns landsting | 187 |
| 10 | Landstinget i Kalmar län | 183 |
| 11 | Landstinget i Värmland | 174 |
| 12 | Landstinget Västernorrland | 178 |
| 13 | Region Skåne | 159 |
| 14 | Region Jämtland/Härjedalen | 144 |
| 15 | Region Gävleborg | 141 |
| 15 | Region Halland (obs delad plac) | 141 |
| 17 | Landstinget Västmanland | 124 |
| 18 | Västra Götaland | 98 |
| 19 | Region Gotland 97 | 97 |
| 20 | Region Örebro län 80 | 80 |
| 21 | Stockholms läns landsting 58 | 58 |
Så ser ambulansvårdkedjan ut:
- Larm till 112 som bedömer om ambulans ska skickas ut.
- Under framkörningen till patienten behöver ambulanspersonalen förbereda sig på det i många fall svårförutsägbara. De läser på om läkemedel och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta vid till exempel olika läkemedelsförgiftningar.
- Samtidigt måste de hitta rätt och ha kontroll på trafiken för att kunna komma fram så snabbt som möjligt.
- Vid ankomsten till patienten bedömer ambulanspersonalen vårdbehovet och sätter igång med behandlingen som ofta fortsätter i ambulansen under färden till nästa vårdnivå.
- Patienten transporteras oftast till sjukhus eller vårdcentral. Ambulanspersonalen behöver stå i kontakt med mottagande vårdenhet för att kunna överlämna information om patienten och den behandling som hen fått.
