Hon faller handlöst framlänges

och faller på magen, där hon bär ett barn.
Det är det första vi får ägna oss åt den här morgonen. Den gravida kvinnan som under morgonen fallit rakt framlänges utan att hinna ta emot sig. Hon har ont i magen och är orolig, såklart. Hon är på Lesbos tillsammans med sin man, så vi tar med dem båda i bilen och leker återigen ambulans.

Väl framme på sjukhuset träffar vi en trevlig sjuksköterska på akuten som tar med oss upp till, vad vi tror är, en gyn-avdelning. Allt står på grekiska, såklart. Där ligger nyförlösta blandat med kvinnor i 70-årsåldern, och ute i hisshallen står höggravida kvinnor och väntar på att bli insläppta. Inte riktigt vår typiska indelning av patientgrupper, men så är det mesta med grekisk sjukvård fortfarande mycket oklart för mig efter den här resan.

Det är konstigt. Det händer så mycket hela tiden, men ibland känns det som att de konstigaste sakerna händer de gravida kvinnorna.

Häromkvällen föll en gravid kvinna ner för ett 3,5 högt stup, sa jag det? Det hände i alla fall. När det kom någon och sög tag i mig och sa ”det är en kvinna som ramlat här borta” kunde jag aldrig föreställa mig något sånt. Jag tänkte plan mark, ett fall och kanske en stukad fotled eller ett skrubbsår. Jag måste sluta tänka så enkelt, det är uppenbart.

Det var sen kväll, mörkt, och hon hade backat ett steg för att få på sig ett par torra byxor i fred. Och ramlat ner för stupet. Jag och Pia stod och tittade ner på henne, försökte lysa med våra lampor och se hur vi skulle lösa det här. Hemma hade det inte varit några tveksamheter. Vi hade givetvis dragit på en nackkrage, spineboard och hela baletten. Här blev det frågan: har du ont någonstans? Har du ont i nacken eller ryggen? Och när svaret blev nej klättrade Pia och ett par andra män ner för att hjälpa kvinnan upp. Gåendes.

Det är nog nyttigt att jobba helt utan resurser ibland.

För övrigt kom regnet idag. De har varnat för stormen i några dagar. Nu är den här. Det blåste ordentligt redan igår, och idag är det ännu värre. Vi spanar ut över vattnet med oroliga blickar. Båtfärden blev just ännu farligare. Som tur är verkar det inte komma lika många båtar i det här vädret. I bästa fall finns det någon slags medmänsklighet även hos smugglarna.