Mobil Omvårdnad – Avskärmning

miljo%e2%95%a0e_ambulansDu ligger på båren med smärtor på väg till ambulansen. Vart du än vänder blicken verkar det stå någon och titta på dig. Idag finns det inga hjälpmedel som är utformade för att patienten ska kunna dölja sig. I de fall patienten skärmas av från omgivningen används filtar som hålls upp av blåljuspersonal eller i värsta fall läggs över huvudet på patienten.

Genom att minimera störande intryck från omgivningen kan man få patienten att känna sig tryggare vilket skapar en förbättrad kommunikation mellan patient och ambulanspersonal. Vi har i detta projekt utforskat vilka delar av kroppen som är känsliga att exponera samt testat olika slags avskärmningar. Vår ambition är att underlätta upplevelsen för patienten som kan befinna sig i en mycket utsatt situation.

Designprocess – Inledande research

Under projektets gång har vi fått möjlighet att åka med i ambulanser under ett arbetspass. Två av oss var med om situationer där vi upplevde att patienten kände sig uttittad av omgivningen. Exempelvis när en patient skulle färdas från sin lägenhet till ambulansen på bår medan nyfikna grannar betraktade händelsen.

I projektets början spelade vi upp tre scenarios tillsammans med ambulanssjuksköterskan Daniel Björsson om hur ambulanspersonal agerar vid en utryckning och på vilka sätt personer i omgivningen eventuellt påverkar situationen. För både patient och ambulanspersonal var det viktigt att få vara ostörda med varandra.

Vi hade en workshop i två omgångar där studenter på Konstfack parvis fick försöka dölja sig under en paparazzi-attack och efter det bygga skydd åt varandra. Utifrån detta framkom det att de främst ville skyla ansiktet för att dölja sin identitet. Viktiga egenskaper för skydden var att användaren ska kunna se ut men inte in och att man ska kunna se sin egen kropp för att det ska kännas tryggt.

Användartest

Vi testade sju olika avskärmningar på sju olika personer, inomhus på Konstfack och ute på Telefonplans torg. För att ta reda på vad användaren ansåg om varje avskärmning fick de fylla i en enkät. Till vänster finns synpunkter om de mest omtyckta avskärmningarna. För majoriteten av testpersonerna skapade avskärmningarna som var utom räckhåll en känsla av att de var exponerade och inte hade kontroll över situationen. Användartestet visade att ha något nära kroppen, i synnerhet huvudet, upplevdes tryggt och gav en känsla av ökad kontroll över situationen. Vi studerade även omgivningen reaktion och stirrande.

Prototypframtagning

quick_and_dirty_prototypesUtifrån användartesterna specificerade vi de egenskaper som fick testpersonerna att känna sig avskärmade och trygga. Vi fokuserade på att avskärmningen skulle vara justerbar och kunna skärma av ena sidan för att öka kontakten med ambulanspersonal och inte störas av omgivningen. Vi byggde prototyper i verklig skala med 3D-printade leder för att testa funktionalitet.

Vi arbetade med två olika formuttryck. En av prototyperna skulle gestalta förlängning av patienten likt en huva och den andra prototypen skulle ha en hög igenkänningsfaktor och utstråla ambulanssjukvård och slitstyrka. När dessa två uttryck presenterades på delredovisningen uppstod en diskussion med ambulanssjuksköterskan Daniel Björsson. Han påpekade att det kan finnas en poäng i att fortsätta med ett uttryck som representerar ambulanssjukvård. Han föredrog att avskärmningen skulle uttrycka ambulanssjukvård eftersom när ambulansvårdare är på plats med bår så är det redan uppseendeväckande.

Vi diskuterade samtidigt om det fanns någon nytta med vårt beslut om att avskärmningen ska vara mobil jämfört med att den är fäst på båren. Vid de tillfällen då en bår inte kan användas väljer ambulanspersonalen att förflytta patienten från olycksplatsen till båren eller en lugnare plats om det inte akut vid exempelvis hjärt- lungräddning. Det tillför även ett extra arbetsmoment då man behöver lösgöra avskärmningen och bära med sig den. Slutsatsen blev att avskärmningen ska vara ett tillbehör endast till båren.

Resultat

miljo%e2%95%a0e_utomhusVårt lösningsförslag består av en avskärmningsenhet som är placerad på båren runt patientens huvud. Patienten kan själv justera täckningsgraden och kan därmed välja om den ska täcka mer eller mindre på respektive sida om huvudet. Avskärmningsenheten kan fällas ned och placeras i ett läge under bårens madrass när den inte används.

Utifrån våra användartester är enheten öppen ovantill i uppfällt läge för att patienten inte ska känna sig instängd samt att ambulanspersonalen alltid har möjlighet att se patientens ansikte. Hur mycket enhetens sidor ska täcka justerar patienten eller ambulanspersonalen genom att dra i de utmarkerade greppen. Sidornas täckningsgrad är oberoende av varandra, vilket innebär att patienten kan skärma av ena sidan medan den andra sidan, riktad mot ambulanspersonalen, är öppen. Detta gör att störande intryck från omgivningen kan skärmas av och ger förutsättningar för en mer privatoch isolerad kommunikation mellan patient och ambulanspersonal.

Avskärmingsenheten är anpassad för ambulanssjukvårdens miljö, vilket innebär att den är slitstark och lättanvänd. Den nedre delen som ligger an mot båren och greppytorna för att justera täckningsgraden är i nylon. Resten av de utvändiga ytorna består av maskinvävd trikå i polyester med en beredning som gör den mycket töjbar och skrynkelhärdig (Nilsson, S. Textilhögskolan i Borås). Samtliga ytor går att sprita av för att hålla den ren inför varje utryckning.

Formspråk och färgval är hämtat från ambulanssjukvårdens befintliga utrustning och arbetsmiljö. Den ska uttrycka pålitlighet och samma prioritet och status som ambulanssjukvårdens övriga utrustning. För att patienten ska uppleva den som trygg är insidan i en ljusblå kulör som skapar ett behagligt rum utan störande detaljer.

Vi ser även en möjlighet att avskärmningsenheten skulle kunna användas i ambulansen under färd för att minska buller och synintryck för patienten. Även i akutmottagningens eller i sjukhusets korridorer kan det finnas ett behov av att skärma av sig från omgivningen när patienten ligger och väntar på vård. Dock är detta inte någonting vi har testat utan är endast baserat på vårt eget resonemang.

Referenser

Stig Nilsson, Sektionen för Textilteknologi, Textilhögskolan i Borås

Daniel Björsson, Ambulanssjuksköterska

Noelia Ljuslinder, ambulanssjukvårdare och VD Innovidea

Janne Kautto, ordförande Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor

 

Tack till

Alla testpersoner

Ulrika Mårtensson, Lektor Textil, Konstfack

Nordic Safety Group

Catarina Sarskog

och främst ett stort tack till all hjälpsam och tålmodig ambulanspersonal!

Arbetsgruppen

Fabian Bender
David Molander
Johanna Sarskog
Simon Skinner

 

 

Lämna ett svar